Till farmor Charlotta

Till farmor

Ser för mitt inre att dagar blivit till år,
Några har lagts till och några dragits ifrån.

Den vanda stigen över ängen till ditt hus.
Alltid tidig morgon till dagens slut.

Från ladugården ett krus i handen med livets gyllene dryck.
Till barnens munnar att stilla hungern.
Att ej bli äktad var en skam,
han gav ringen till någon ann.

Du slet i ditt anletes svett, i ur och skur.
Aldrig ett ömt ord du hörde.
Du förblev trotjänarinnan livet ut
och vigd i den jord du ärvde.

Och nere vid dammen brukade näckrosen blomma.
Stugan där du satte din fot så mången gång,
finns ej kvar. Stenar från grunden kan skönjas ännu idag.
Grästuvan har nu tagit över.

De åldrade och knotiga träden står kvar, vittnar om tiden som en gång var.
I gläntan bland hagtorn, där mjölkört blommade om sommaren finns du ännu kvar.
Med kärlek vill vi dig minnas.

GunBritt Bure

Augusta Charlotta

Annonser

Från fångenskapen utväxlad och ankommen

Åren 1757 – 1762 pågick ett krig mellan Sverige och tyska Preussen.
Min anfader Nils Wärstedt var en av alla de svenska soldater som deltog i kriget.

Nils föddes år 1727 i Sigtuna. Han gifte sig i unga år med Margareta Katarina Ahlström och blev soldat i Sigtuna kompani när han fyllde 20 år. Nils kom att vara verksam som soldat under trettio år och blev under kriget mellan Sverige och Preussen, fånge i Pommern. Strax före krigets slut blev han så äntligen frigiven: ”Den 4/5 1761 från fångenskapen utväxlad och ankommen”. Nils, som blivit skadad allvarligt  av kriget hade efter hustruns död 1792, svårt att klara sin brödföda och kom därför att behöva hjälp av fattigvården under sina sista levnadsår. Nils skulle kunna betraktas som en hjälte, men när han avled år 1800 i Sigtuna, skrev prästen endast: ”Soldat. Under sin livstid intagen i fattigstugan”.

O

Heliga Anna av Novgorod


Hon hette Ingegärd Olofsdotter och föddes ca år 1001 som dotter till Olof III Skötkonung. Ingegärd var gift med Jaroslav I den vise av Novgorod och fick med honom sju söner och tre döttrar. Efter makens död blev hon nunna med namnet Anna. Hon var känd för att leva ett kärleksfullt liv och vördas som helgon inom den ortodoxa kyrkan. År 2009 återbördades Heliga Annas reliker till Sverige. Hon var min Mors fars mors fars fars mors fars fars mors fars mors mors fars fars mors mors fars mors fars mors fars mors fars fars fars mors fars mors fars mors mors mors mor

Soldatregistret – en ovärderlig källa

I släkten finns många soldater. Soldaternas namn hade ofta ortsanknytning, som exempelvis namnet Bure från Burvik i Knutby, Wärstedt (från Värsta, Häggeby) och Lydman (från Lydinge), Hällman (från Hällestad), Kuddström (från Kuddby), Hagelberg (från Haglinge rote). Andra soldatnamn anspelade på mer personliga attribut, som exempelvis soldatnamnen Stark, Hjelm och Hugg.

Anfadern Anders föddes som oäkta son till Karin Olofsdotter på Erstorps ägor i Risinge, Östergötland 2 september 1698. Han blev sedermera soldat i Ingelstad och fick soldatnamnet Ängel (skrivs ibland Engel) och namnet har en tydlig ortsanknytning.

Centrala Soldatregistret är en ovärderlig källa för oss släktforskare.
Här kan vi söka efter förfäder och även själva bidra till forskningen genom att skicka in våra uppgifter.

Brita Andersdotter. Född 1724 Hult,   Risinge, Östergötland. Död 1791. Far: I:1 Anders Ängel. Mor:  I:2 Ingrid Andersdotter.Familj med Peter   Kullström

Barn:

Ingrid Kullström.

Generation I

I:1  fAnders Ängel. Soldat,   trumslagare. Född 1698 Erstorp, Risinge. Mor: II:2 Karin Olofsdotter.

Familj med Ingrid   Andersdotter (Född 1699 Risinge, Östergötland.)

Barn:

Brita Andersdotter.   Född   1724 Hult, Risinge, Östergötland. Död 1791.

I:2  m

Ingrid Andersdotter. Född 1699   Risinge, Östergötland. Far: II:3 Anders Staffansson. Mor: II:4   Elisabeth Svensdotter.

Generation II

II:2  fmKarin Olofsdotter.

Familj med ?

Barn:

I:1 Anders Ängel. Född 1698 Erstorp,   Risinge.

II:3  mf

Anders Staffansson. Född 1669   Risinge, Östergötland. Far: III:5 Staffan Olofsson. Mor: III:6   Ingrid Olofsdotter.

Familj med   Elisabeth Svensdotter (Född 1677 Risinge, Östergötland.)

Barn:

I:2 Ingrid   Andersdotter. Född   1699 Risinge, Östergötland.

II:4  mm

Elisabeth   Svensdotter.   Född 1677 Risinge, Östergötland. Far: III:7 Sven Andersson. Mor:   III:8 Karin Pedersdotter.

Generation III

III:5  mf fStaffan Olofsson. Född. Far:   IV:9 Olof Staffansson Rims. Mor: IV:10 Kerstin Tyresdotter.

Familj med Ingrid   Olofsdotter (Född 1643.)

Barn:

II:3 Anders   Staffansson. Född   1669 Risinge, Östergötland.

III:6  mf m

Ingrid Olofsdotter. Född 1643.

III:7  mm f

Sven Andersson. Född 1646   Risinge, Östergötland.

Familj med Karin   Pedersdotter (Född 1654 Båtstorp, Regnaholm.)

Barn:

II:4 Elisabeth   Svensdotter. Född   1677 Risinge, Östergötland.

III:8  mm m

Karin Pedersdotter. Född 1654   Båtstorp, Regnaholm. Far: IV:15 Peder Håkonsson.

Generation IV

IV:9  mf ffOlof Staffansson   Rims.   Död 1643 Risinge, Östergötland.

Familj med Kerstin   Tyresdotter

Barn:

III:5 Staffan   Olofsson. Född.

IV:10  mf fm

Kerstin Tyresdotter.

IV:15  mm mf

Peder Håkonsson.

Familj med ?

Barn:

III:8 Karin   Pedersdotter. Född   1654 Båtstorp, Regnaholm.

Källa: Anders Ängel/Engells uppgifter är hämtade från kyrkböcker på genline och Anbytarforum

Anor från Bennebols masugn

Mellan åren 1683 och 1884 tillverkade man tackjärn i Bennebols masugn, Uppland. Våra förfäder levde och arbetade där, i generation efter generation under de två hundra år som masugnen var i bruk. De arbetade som masugnsarbetare, smeder, uppsättare och malmdragare. Barn, kvinnor och gamla arbetade även de, som ”bokare” vilket innebar att de sönderhackade den hårda malmen.

Brita Catharina Persdotter föddes 1818 i Bennebols masugn. Hon gifte sig med soldaten Johan Peter Bure i Bladåker och kom att bli min morfars mormors mor. Britas far hette Per Larsson och föddes i masugnen 1792. Han arbetade där 54 år.
Per Larssons far, Lars Persson föddes 1748 i Bennebols masugn. Han arbetade som malmdragare. Under vinterhalvåret hämtades malm från Dannemora och fördes till Bennebols masugn på slädar. Sommartid färdades tackjärnet med häst och båt till Harg, där det sedan hämtades till masugnen. Lars Persson arbetade som alla andra hårt och i 1811 års husförhörslängd noterade prästen att han var ”oduglig” på grund av ”bråck”. Lars Persson dog 1827 och hade då arbetat i Bennebols masugn i 56 år.

Gunnar Wärdig anordnar sommartid guidade visningar i Bennebols bruksmiljö, där man också kan se utställningen om masmästaren och släktingen Per Persson f. 1717

 

Släktforskning

Jag och min dotter Helena har släktforskat sedan 1990 i Uppland och Östergötland. I Uppland bodde släktingarna främst i socknarna Knutby, Bladåker, Almunge och Harg. Namnet Bure är i vår släkt ett ryttarnamn med anknytning till Burvik, som på den tiden var ett berustat säteri. Den förste kände anfadern med detta namn i vår släkt, var Johan Bure f. 1790 i Burvik, Knutby.

Många av våra förfäder var soldater. Soldaternas namn hade ofta ortsanknytning, som exempelvis namnet Bure från Burvik, Knutby, Wärstedt (från Värsta, Häggeby) och Lydman (från Lydinge). Andra soldatnamn anspelade på mer personliga attribut, som exempelvis soldatnamnen Stark och Hugg.
I släkten har det funnits torpare och bönder men de allra flesta var soldater och bruksarbetare vid Bennebols masugn där man tillverkade tackjärn mellan åren 1683 -1884. I släkten finns även belgiska vallonsmeder som kom till Sverige på 15- 1600-talet.

Även delar av  släkten från Östergötland har grenar från Tyskland och Belgien. Anfäder- och mödrar bodde främst i Norrköping, Kolmården och Simonstorp och arbetade som bergsmän, smeder, skräddare och bönder.

Kontakta mig gärna: bure(snabela)telia.com

Vänliga hälsningar

GunBritt